Metoden jag arbetar med som Coach

För dig som är mer nyfiken att förstå vad det är jag erbjuder och hur det kan gå till skriver jag denna artikel som utfyllnad och stöd för dig som är intresserad och nyfiken.

Jag arbetar på ett sätt som liknar en metod som kallas APT affektfobiterapi. Den bygger på idén att många psykologiska problem uppstår när en person omedvetet undviker vissa känslor (affekter) på grund av rädsla eller skam – alltså en "affektfobi", fobi för känslor. (Det jag gör är inte Terapi.)

Jag Coachar dig i att utforska dina egna mönster och beteneden för att du ska få bättre självkontakt.

Här nedanför beskriver jag mer om hur processen ser ut.

Översikt på Innehåll:

• Grundläggande koncept

• Vanliga försvar

• Hedrande av försvar

• Det som skyddas av våra försvar

• Negativa erfarenheter

• Lagom utmaningar för dessa känslor

• Uttrycka sig mer fritt

"Vi behöver hitta vår unika utvecklingsnivå och respektera vår historia och våra försvar för att växa i lagom tempo"

Grundläggande koncept:

1. Känslor och undvikande – Känslor som ilska, sorg, glädje eller kärlek kan upplevas som hotande om de är kopplade till negativa erfarenheter. Personen kan därför utveckla omedvetna försvarsmekanismer för att undvika dessa känslor som skydd.

2. Exponering och omstrukturering – Jag hjälper klienten att gradvis närma sig de undvikna känslorna genom att identifiera och förstå försvarens bakgrund och intentioner, så att känslorna kan upplevas och bearbetas på ett läkande sätt.

3. Målet – Att minska rädslan för känslor över lag eller vissa specifika känslor och därigenom öka personens förmåga att känna och uttrycka sig mer fritt, vilket ofta leder till bättre relationer och psykiskt välbefinnande.

   
   

Metoden kan vara ofta vara hjälpsam vid depression, ångest, relationsproblem och psykosomatiska besvär. Den har visat sig vara särskilt effektiv när känslomässiga blockeringar hindrar personlig utveckling och välmående.

Vanliga försvar

Jag ser flera vanliga försvarsmekanismer som människor utvecklat över tid och idag använder för att undvika obehagliga känslor. Dessa försvar delar jag in i olika kategorier beroende på hur de fungerar. Här är några av de vanligaste:

1. Undvikande försvar (förhindrar att känslan uppstår)

• Intellektualisering – Personen analyserar känslor på ett logiskt och distanserat sätt istället för att uppleva dem.

• Bortträngning – Känslan trycks undan från medvetandet, ofta omedvetet.

• Distraktion – Personen sysselsätter sig ständigt med arbete, skärmar eller andra aktiviteter för att slippa känna.

2. Hämmande försvar (undertrycker känslan)

• Skam och skuld – Personen känner skam eller skuld över sin känsla och döljer den.

• Självkritik – Negativa känslor vänds inåt och personen anklagar sig själv istället för att känna exempelvis ilska mot någon annan.

• Passivitet – Personen ger upp eller undviker handling för att inte behöva känna något obehagligt.

3. Substituerande försvar (byter ut känslan mot en annan)

• Omvändning – Personen känner en annan känsla än den ursprungliga, t.ex. blir ledsen istället för arg.

• Somatisering – Känslor omvandlas till fysiska symtom som spänningar, smärta eller magproblem.

• Projicering – Personen tillskriver sina egna känslor till någon annan, t.ex. "Det är du som är arg på mig" när det egentligen är tvärtom.

4. Relationella försvar (påverkar interaktioner med andra)

• Behaga andra (fawn response) – Personen försöker göra andra nöjda istället för att uttrycka sina egna behov.

• Aggressivitet – Personen hanterar sin egen osäkerhet genom att gå till attack istället för att känna rädsla eller sårbarhet.

• Tillbakadragande – Personen drar sig undan relationer för att slippa känslomässig smärta.

Jag uppmuntrar och hjälper klienten att identifiera och förstå dessa försvar. När mer trygghet i form av självförståelse tar plats närmar vi oss gradvis den underliggande känslan som tidigare övats in att undvikas från stora eller många små negativa upplevelser. Målet är att expandera kapaciteten att känna sin rädsla och obekvämhet inför "Skrämmande känslor" samt skapa trygghet kring att det är naturligt och välkommet att känna dessa känslor och utveckla en mer flexibel och välkomnande emotionell respons.

Hedrande av försvar

En aspekt som är jag tycker är viktig att betona är att inte försöka ta sig förbi eller igenom ett försvar då det har motsatt resultat i längden. Jag vill att vi försöker stanna för att hedra försvaret med att nyfiket förstå och respektera dem som en del av personens emotionella system. Försvaren har en skyddande funktion – de har ofta hjälpt personen att hantera svåra upplevelser tidigare i livet. Att bara försöka eliminera dem skapar motstånd eller ångest, vilket är ineffektivt. Här är några punkter hur jag bemöter:

1. Nyfiket utforskande – Jag/vi närmar oss försvaren med en öppen och validerande attityd, istället för att se dem som något ”fel” som ska brytas ner eller borde tas bort.

2. Förstå försvarens funktion – Istället för att pressa någon att släppa sitt försvar direkt, hjälper jag klienten att förstå varför försvaret finns och hur det har tjänat och ännu tjänar ett syfte. Sen är frågan om det resultat som kommer med detta beteende är vad klienten önskar för sig själv.

3. Gradvis anpassning – När klienten känner sig trygg och accepterad med/i sina försvar kan försvaren mjukna i en takt som är unik för varje individ.

4. Självmedkänsla – Jag uppmuntrar till att ha en vänlig och förstående inställning till sig själv, även när man ser att vissa försvar kanske inte längre tjänar en lika väl som de en gång gjorde. Självmedkänsla att förändring kan ta tid och läkning av sådana här upplevelser behöver tid.

   
   

Så istället för att bryta ner försvar eller trycka igenom dem kan man se det som att lära känna dem – att hedra deras funktion samtidigt som vi skapar mer flexibilitet och valmöjligheter i hur klienten kan bemöta sina känslor.

Det som skyddas av våra försvar?

Här kommer vi i kontakt med Känsliga, nya delar av oss själva som inte har fått så mycket utrymme/plats i oss själva och relationen med andra. Jag kallar dessa "Känsliga delar". Dessa känslor är oftast svåra att vara i kontakt med och lätta att undvika. Det kan vara svårt att få kontakt och det kan ta lång tid att utveckla en större kapacitet för att känna dem mer intensivt samt att visa dem för andra.

• Ilska

• Sorg

• Besviken

• Osäker

• Rädsla

• Kärlek

• Glädje

• Nöjd

• Exalterad

• Stolthet

Lägg märke till att det även är "positiva känslor" som kan skyddas bakom undvikande beteenden. Vilka känslor som är svåra för oss att få kontakt med, känna och uttrycka är beroende på vilken historia vi kommer från.

Allt detta är skapat från "Negativa erfarenheter"

Negativa erfarenheter är kort sagt upplevelser där vi inte känt oss trygga nog att känna som vi känner. Med andra ord där vi har saknat att känna oss trygga, accepterade och respekterade i det vi känner.

Därmed bygger vi upp försvarsmekanismer för att skydda oss från känslor som en gång var för svåra, smärtsamma eller förbjudna att uppleva. Ofta grundas detta tidigt i livet, när vi lär oss (omedvetet) vilka känslor som är "tillåtna" och vilka som leder till obehag, avvisande eller skam.

Här är några exempel på vad som kan vara grunden för att vi utvecklar våra försvar:

1. Barn som blir bestraffade eller avvisade för sina känslor

Situation: Ett barn blir argt för att det inte får en leksak i affären och börjar skrika. Föräldern svarar:

• "Sluta genast upp med det där, du är så jobbig!"

Konsekvens: Barnet lär sig att ilska leder till avvisande eller skuld. För att bevara relationen med föräldern lär barnet sig att trycka undan sin ilska och kanske istället vända den inåt (självkritik) eller ersätta den med skuld/skam.

Möjligt försvar i vuxen ålder: Personen undviker konflikter och säger istället "det är inte så farligt" trots att något känns fel.

2. Barn som får budskapet att sårbarhet är svaghet

Situation: Ett barn ramlar och slår sig och börjar gråta. Föräldern säger:

• "Det där var ju ingenting, upp och hoppa!"

• "Såja, var en stor pojke/flicka nu och sluta gråta."

Konsekvens: Barnet lär sig att sårbarhet inte är accepterat. För att inte känna sig svag utvecklas försvar som att stänga av sorg, skämta bort smärta eller bli självständig till den grad att det inte längre vågar be om hjälp.

Möjligt försvar i vuxen ålder: Personen känner sig ensam men har svårt att visa sårbarhet i relationer, eftersom det känns ”fel” eller farligt att be om stöd.

3. En vuxen upplevelse av svek eller förlust som leder till rädsla för närhet

Situation: En person blir djupt förälskad och öppnar upp sig i en relation, men partnern lämnar plötsligt eller är otrogen. Smärtan blir överväldigande och lämnar spår.

Konsekvens: Personen drar slutsatsen (omedvetet) att det är farligt att känna kärlek fullt ut, eftersom det kan leda till övergivenhet. För att skydda sig skapas försvar som känslomässig distansering, ironisk humor eller att bara ha ytliga relationer.

Möjligt försvar i vuxen ålder: Personen undviker djupare relationer, blir rädd när någon kommer för nära eller väljer omedvetet partners som inte kan ge riktig närhet.

Våra försvar byggs upp som en överlevnadsstrategi när känslor en gång blev för smärtsamma eller förbjudna. De hjälper oss att hantera situationer i stunden och många gånger kortsiktigt men kan bli problematiska om de styr oss omedvetet i situationer där vi inte längre behöver dem.

När vi får syn på våra försvar och vad de försöker skydda oss ifrån, kan vi börja närma oss våra känslor på ett tryggare sätt. Här har vi fler val med en ny självmedvetenhet.

Lagom utmaningar för dessa känslor

För att kunna utveckla sin egen kapacitet att utöka sin kontakt för olika känslor behöver vi hitta lagom utmanande situationer som är trygga nog för oss att expandera vår självkontakt. Om jag till exempel har svårt att känna min ilska för jag inte tror den är välkommen av andra då det var vad min uppväxt förmedlade mig är det förmodligen en för stor utmaning att lära känna sin egen ilska i liknande sociala kulturer där Känslor av ilska inte helt välkomnats. Jag kan ju även

Odla kontakten med sina känslor på egen hand. Jag kan först behöva lära känna känslan (Vilken den än är) i mig själv och ge den mer plats i mig själv. När jag är hemma själv, går på en promenad med mig själv, skriver dagbok eller pratar högt för mig själv och filmar mig själv. (Att känna sina känslor själv är en sak annan än att känna dem i möte med andra.)

Odla kontakten med sina känslor med andra. När kontakten till sin känsla har fått plats/Utrymme att växa över tid och blivit mer integrerad inom oss är det lättare att ta steget att uppleva sina känslor i möten med andra. Här finns det olika svårighetsgrad som kommer påverka hur vår tillväxt och trygghet i att känna oss själva kommer upplevas. Så om vi går till de sociala kulturer som blods-familj, arbetsplats eller fotbollslaget där vi haft svårt att uttrycka vissa känslor är det stor sannolikhet att det kommer vara för svårt. Här behöver vi hitta andra sociala kulturer som har liknande/samma självmedvetenhet som kan vara som stöd och trygghet för vårt eget själv-utforskande. Här rekommenderar jag sammanhang med runt ämnena Nonviolent Communication (NVC), Authentic Relating, Circling, Radical Honesty, Relationell Mindfullness och Relational Inquairy Approch (RIA) som jag har testat sedan 2019.

"För svårt" har verkliga konsekvenser!

Om vi inte hittar lagom utmanande nivåer på situationer och ständigt befinner oss i för svåra/utmanande, överväldigande och skrämmande leder det till skada för oss. Vi ger upp, tappar motivation, energi och i värsta fall kan vi tappa hoppet helt. Det vill jag inte för dig.

Uttrycka sig mer fritt

Målet med allt detta är att uppleva de stora effekterna att känna sig tryggare i att uttrycka sig mer fritt, både i relation till oss själv och andra. Det beror på att vi gradvis släpper rädslan för våra egna känslor och därmed blir mer autentiska i hur vi kommunicerar och handlar. Här är några specifika sätt detta sker på:

1. Mindre censur av känslor i vardagen

När vi får en tryggare relation till våra känslor, blir det lättare att uttrycka dem utan att känna skam eller rädsla.

Exempel: Istället för att svälja frustrationen på jobbet och låta den bubbla upp som irritation senare, kan man säga: "Jag tycker det här känns orättvist. Kan vi hitta en bättre lösning?"

2. Ökad tillgång till både negativa och positiva känslor

Det handlar inte bara om att uttrycka svåra känslor (som ilska och sorg), utan också att våga känna och visa glädje, stolthet, kärlek och tacksamhet.

Exempel: Någon som tidigare undvikit att visa kärlek för att det känts ”fånigt” eller riskabelt, kan nu våga säga till en vän: "Jag uppskattar dig verkligen."

3. Ökad spontanitet och kreativitet

När vi släpper på känslomässiga blockeringar blir vi också mer spontana och lekfulla. Många märker att de blir mer kreativa i sitt arbete, mer öppna i sociala situationer och mindre oroliga över hur de uppfattas.

Exempel: En person som tidigare alltid planerat sina svar noggrant i sociala sammanhang, börjar känna sig tryggare med att bara låta samtalet flyta naturligt.

4. Friare kommunikation i relationer

Många av våra försvar är sociala – vi undviker att säga vad vi känner för att inte skapa konflikt, bli avvisade eller verka svaga. När vi jobbar med att acceptera och tillåta vår inre verklighet blir vi bättre på att kommunicera rakt, ärligt och sårbart i våra relationer.

Exempel: En person som tidigare hade svårt att säga ifrån till sin partner, men som nu kan uttrycka: "Jag behöver mer närhet i vår relation. Det är svårt för mig att säga, men det är viktigt för mig."

Vi kan känna, förstå och uttrycka våra känslor mer direkt och fritt, utan att fastna i censur, försvar eller inre konflikter. Vi får en djupare kontakt med oss själva och kan vara mer autentiska i våra relationer.

Sammanfattat

Detta är en djupgående process i att återknyta kontakten med delar/känslor av dig själv som du tidigare har kapslat in/tappat bort och blivit skrämd av. Du får lära dig se hur du har utvecklat försvar och lära känna dessa försvar. Du får kontakt med känsligare delar i dig själv som behöver få trygghet, acceptans och medkänsla för att integreras. Vilka miljöer du försätter dig själv i kommer vara avgörande för hur du utvecklar dina förmågor att känna dessa delar av dig själv eller skada dem igen.

Vill du Utforska mer av detta i dig?

Känner du igen dig här? Har du några försvar som du vill utforska och lära känna? Känner du dig dragen till det att självutforska på detta sätt välkomnar jag dig att bli Coachad av mig som ett alternativ på tryggare miljö att förstå, känna dig själv och växa in i dig.

Länk för att boka tid: https://calendly.com/adamforsberg

Med vänlig hälsning, Adam